Det händer alldeles för mycket just nu för att jag ska hinna med att dokumentera allt. Den här delen av resan har verkligen bestått av highlights var och varannan dag. Peru är ett land som är otroligt rikt på historia och saker att göra. Vandringar i vacker natur, ruiner i mängder, linjer gjorda av utomjordingar (…?) och den bästa maten i Sydamerika.
Jag har tillbringat 2 veckor i området kring Cusco och har ändå inte sett hälften av vad som finns här. Det visade sig att Sheridan, som jag träffade snabbt i San Agustín i Colombia, befann sig här samtidigt så vi har hängt en hel del. Imorgon åker vi dessutom vidare tillsammans.
Ett besök i Cusco är inte komplett utan att besöka en av världens mest kända ruiner – Machu Picchu. Det tog 100 år för inkaindianerna att bygga och ändå hann de inte klart innan spanjorerna kom och erövrade landet. För att komma till Machu Picchu finns det flera olika vandringar man kan göra. Den mest kända är Inkaleden men med tanke på att de bara har ett par hundra platser per dag och man behöver boka minst ett halvår i förväg var inte det aktuellt. Det blev något de kallar inka jungle istället, med vandring, cykling, rafting och zipline i vackra miljöer. Vi fick i alla fall gå på 2 km av inkaleden…
För att komma upp till ruinerna finns det en stig med 1800 (!) trappsteg. Vi började köa kl. 04:30 på morgonen och kontrollen öppnade kl. 5 för att börja bestigningen uppåt. En ringlande orm av mobiltelefoner och pannlampor tog sig sedan upp i mörkret.
Jag vet inte när jag först hörde talas om Machu Picchu men det har varit en dröm i väldigt många år att komma dit. Under hela den här resan har jag träffat andra resenärer som varit där och som har sagt att det är helt fantastiskt. Att stå och titta på ruinerna nedanför och alla berg som omgärdar platsen var helt overkligt, efter 10,5 månads resande var jag äntligen där!
Machu Picchu är mycket större än man tror. Bilderna man ser är oftast tagna högt uppifrån för att man ska kunna se hela centrala delen. Det vore inga problem att spendera en hel dag där men man är ganska trött efter några timmar. Hettan mitt på dagen var inte att leka med heller och vid 11-tiden var det dags för oss att börja vandringen (2-3 timmar) tillbaka till Hidroelectrica och bussen.