Etikettarkiv: strand

Karibiens dragningskraft

Förra gången jag sa farväl till Karibien så trodde jag att det skulle ta lång tid innan jag åkte dit igen. Fel, fel, fel. Jag kunde inte hålla mig borta utan bestämde mig för att tillbringa en vecka på San Andrés innan det var dags att åka ner till Ecuador.
Colombianerna själva är som galna i San Andrés och tycker att det är paradiset på jorden. För någon som har besökt ett antal paradisöar lite överallt i världen säger jag ‘mäh’. Det bor 60 000 personer på en ö som är 9 km lång. Bara det säger ju en hel del. Lägg sedan till alla turister – för det här är ett väldigt populärt ställe. Jag kom dessutom dit i slutet på Semana Santa, påskveckan. Den firas enormt mycket här och de flesta åker iväg för att fira den. Med andra ord var det rätt trångt på stränderna de första 3 dagarna. Jag och Hanna (volontär på vandrarhemmet) hyrde motorcykel en dag och åkte runt ön.

Hund ochen kajman
Akta dig vovve lilla…
Blåshål
Stå vid ett blåshål är kul
Stranden Rocky Cay
Inte mycket folk men mycket sjögräs

Jag var sjukt besviken. Massor med folk och avgaser, dessutom regnade det en hel del varje dag. Jag åkte ju inte dit för att sitta på vandrarhemmet och titta på Netflix…

Johnny Cay
Alltså, färgen på vattnet…
Dykning San Andrés
Fin dykning

Så på fjärde dagen tittade solen plötsligt fram och de sista 3 dagarna handlade om att njuta av det fantastiska vattnet. Med betydligt färre människor var det ju inte så dumt ändå. Att glida omkring på en katamaran samtidigt som jag hörde reggaemusiken från stranden. Sämre kan man ha det. Även om jag älskar berg så börjar jag inse att det är nog så att havet smäller högre för mig. Det jag gillar med Karibien är människorna, attityden och musiken. Det är så avslappnat och alla är trevliga. Det kommer nog bli några månader volontärjobb eller divemasterkurs där när jag är klar med Sydamerika…

Rocky Cay
Rocky Cay

Strand

Snorkling i Hopkins, Belize

Torsdag

Det märks att det är regnsäsong här, det har fullkomligen vräkt ner ett par dagar. Inte riktigt hela dagarna men flera timmar. Idag fick jag dock en stund på Hopkins strand. Den är inte lika vit och fin som stränderna i Mexiko men i princip folktom och väldigt lång.

03112016-img_0965

Biblioteket i Hopkins
Biblioteket ”miss Bertie´s” i Hopkins

Männen här är inte alls lika ”på” som på Caye Caulker vilket är skönt. Det är en liten, lugn by med enormt många hotell och guesthouses. Jag vet inte riktigt vad de lever på för det är rätt folktomt, kanske högsäsongen väger upp. Jag bor på Hopkins enda vandrarhem, i en sovsal för 14 personer. Som skönt är har vi bara varit 3 st som sover i varsitt hörn.
Jag har varit på resande fot i 8 veckor nu. Det är egentligen ingenting men det har hänt så mycket under de här veckorna att det känns som längre tid. Här är det 30 grader och det går knappt att föreställa sig att det är advent och julkalender om mindre än en månad.

Fredag

I morse åkte alla från vandrarhemmet utom jag och en kille från San Diego. Vi hyrde cyklar för att se vad Hopkins har att erbjuda. Först några kilometer söderut för att titta på alla expats flådiga hus och sedan tillbaka hela vägen norrut för att kolla in lagunen. Skönt att röra på sig och det var trevligt att cykla runt men egentligen finns det inte så mycket att se i byn. Jag har bestämt mig för att stanna några dagar och jag hoppas på att det kommer vara fler som vill ut och snorkla på söndag, man måste dessvärre vara minst 4 st. Jag och Julian (San Diego) är bara 2 så det behövs 2 till.
Varje kväll spelas det trummor på en bar i byn, garifuna style. Garifuna är de som är ättlingar till de som kom hit som slavar i slutet på 1700-talet. Ikväll var det på Tina´s kitchen vilket ligger väldigt nära vandrarhemmet så vi gick dit en sväng. Det kändes lite som att förflyttas till en by i Afrika. Väldigt coolt. Roligt också att både servitrisen och kocken ställde sig och dansade till musiken.

Garifunaband

Söndag

Idag fick vi äntligen till en snorkeltur, tillsammans med 2 tyskar åkte vi 13 miles ut på havet. Plötsligt syns något som ser ut som en fena, kaptenen säger ”titta en delfin. Eller är det en haj?” Sedan börjar han i princip skrika, det är manta rays!!! 2 stora rackare som leker på ytan. Vi började alla slänga på oss utrustningen och jag sliter fram kameran. Jag hade tvekat lite på om jag skulle ta med mig undervattenshuset men gissa om jag är glad att jag gjorde det! Det blev en bra invigning av utrustningen. Det är inte vanligt att man ser mantor på så grunda vatten, de håller oftast till på strömma, djupare ställen. Att se dem när man snorklar – det trodde jag knappast kunde hända. Jag har velat dyka med dem i många år.

Manta ray

Manta ray
Efter det blev vädret sämre, det började regna rejält efter ett tag och för att försöka få upp värmen fick vi gå i land på en ö i jakt på något varmt att dricka. Det var meningen att vi skulle snorkla mer efter lunch men ingen ville hoppa i och bli kall igen. Hade det inte varit för mantorna så hade jag känt mig lurad på pengarna men de gjorde att det var värt det. På vägen tillbaka såg vi en sjöko dyka ner i vattnet och när vi var tillbaka i marinan låg där en liten krokodilbebis. Med andra ord hade vi en väldig tur med djurspaningen. Att snorkla eller dyka med sjökor får bli nästa projekt, de är ju så söta 🙂

Snorkelgänget
Snorkelgänget, Diana, Anke, Patrick, Julian och jag