Kategoriarkiv: Nicaragua

Sista dagen i Latinamerika

Imorgon kväll börjar den långa resan mot Sverige. Från 35 grader, samba och sol till 12 grader och förhoppningsvis i alla fall lite sol. Jag har sagt ett tag nu att jag ska komma hem och hälsa på så nu är det dags. Någon månad i Sverige för att hinna träffa alla sen är det nog dags att åka iväg igen innan vintern kommer…

Till slut blev det 14 länder i Latinamerika, en massa stämplar i passet och oförglömliga upplevelser. Det är dessvärre bara en bråkdel som har hamnat i bloggen. Totalt har jag ungefär 6500 foton och av dem är det hundratals som jag skulle vilja tapetsera en vägg med.

Det känns helt ok att lämna, jag vet att jag snart kommer tillbaka. Brasilien var inte ens inplanerat men det blev ett par veckor här och landet har helt otippat seglat in på min topp 5 lista på den här kontinenten. Det blir till att plugga portugisiska och sedan återvända.

En av alla favoritplatser - Lago Atitlan
En av alla favoritplatser – Lago Atitlan

 

 

 

En hyllning till Nicaraguas vulkaner

Nicaragua är fantastiskt och egentligen skulle jag kunna spendera lång tid här. Jag känner trots det att det är dags att åka vidare. Den sista upplevelsen fick bli att bestiga Concepción, den näst högsta vulkanen i Nicaragua och dessutom en riktig utmaning! Höjdpunkterna här har varit just vulkanerna så här kommer helt enkelt en del bilder på dem jag har sett.

Momotombo Vulkanen Telica Ett försök att se magma Utsikt på väg till El Hoyo Vulkanen Asososca + sjö Momotombo Concepción Solnedgång Telica Concepción Momotombo och Momotombito Cerro Negro San Cristobal m fl El Hoyo Volcano boarding Asososca Telica Concepcións krater, Maderas i bakgrunden Maderas Maderas

 

Den historiska staden Granada

Granada sägs vara den första staden i Amerika som grundades av européer. Här finns Centralamerikas äldsta kyrka (Iglesia de la Merced) och staden präglas helt klart av en kolonial stil. Gatorna är breda och husen färgglada, turisterna flockas kring sevärdheterna. Flådiga hotell och restauranger finns det gott om men som tur är finns det mycket även för en backpacker. Jag stannade bara ett par dagar, det kändes tillräckligt eftersom jag har fått min dos av städer nu för ett tag framöver.  Jag hade mitt mest intressanta möte och diskussion på länge där med en kille som varit ute och rest i 7 (!) år. Bara det är värt ett eget inlägg.

Häst och vagn

Gata, Granada

Partygatan Granada

Över taken, Granada

Gungstol
De älskar gungstolar i Nicaragua!
Budgetmåltid
Budgetmåltid
Las Isletas
Las Isletas

Spindelapa

Fantastiska León, Nicaragua

Den senaste veckan har jag tillbringat i León, Nicaraguas näst största (men ganska liten) stad. Här finns en massa fina byggnader från kolonialtiden och omgivningarna är fantastiska. Här finns flertalet vulkaner att bestiga, både som dagsturer och med övernattningar.

Momotombo

30 minuter från stan ligger havet med två stora, fina stränder. De är mest populära för surfning då vågorna kan gå höga och inte är så badvänliga. Det finns en del museer, inget jag har varit flitig att besöka på resan men här blev det två. Stadens katedral ser imponerande ut från centralparken men höjdpunkten är helt klart att gå upp på taket och beundra både utsikt och arkitektur.

Katedralen i León
Katedralen i León
Doce Iglesias
Doce Iglesias
Dödskalletåg
Ett smakprov på vad man får se på museet om myter och legender i Nicaragua
Las Peñitas
Las Peñitas

När jag kände mig klar med att utforska stan blev det en dagstur för att beundra solnedgången från vulkanen Telica. Utsikten du bjuds på när du kommer upp en bit är makalös. Man ser långt eftersom det inte finns några berg utan endast flertalet vulkaner som i princip står på rad.

Vulkanen Telica
Vulkanen Telica
Kratern Telica
Kratern Telica

Solnedgång Telica

Ett försök att se magma
Ett försök att se magma

Efter att ha hört en beskrivning på vad man får se när man tar en 2-dagarstur till El Hoyo blev jag tvungen att boka. Man börjar med att bestiga Cerro Negro med en träbräda under armen. Den används till att åka nerför vulkanen på, s.k. volcano boarding. Mäkta populärt, de säger att det är enda stället i världen du kan göra det på. Det är lite som att åka pulka nerför en hiskelig backe men sanden är inte lika halkig som snö. Det kan dock gå rejält fort med rätt teknik. Inte bromsa med fötterna utan bara hålla balansen! Trots skyddsoverall, glasögon mm så har man sand precis överallt efteråt. I hårbotten ligger den kvar i flera dagar men det var det värt!

Cerro Negro
Cerro Negro
Volcano boarding
Volcano boarding

Därefter var det dags att bestiga nästa vulkan och Las Pilasmassivet. Eftersom vi bar 8 liter vatten var, sovsäck, tält och mat så var det en rejält svettig marsch upp. När vi kom fram till campingplatsen var det dock värt varenda svettdroppe. Utsikten vi belönades med var den bästa på länge. Rakt fram såg man två vulkaner, Momotombo och Momotombito, den senare belägen på en ö i Lago Managua. Vände man blicken lite åt sidan såg man vilkanen Asososca med dess kratersjö. Campingplatsen var dessutom belägen rakt under ett jättelikt slukhål. Att se solen gå upp bakom Momotombo var definitivt en höjdpunkt här i Nicaragua.

Utsikt på väg till El Hoyo

Momotombo

Lägereld

Gruppen och slukhålet
Efter att ha sovit absolut ingenting mitt emellan två främlingar i ett pyttelitet 3-mannatält, var det dags att gå vidare. Dag två bjöd på bad i kratersjön. Sällan har ett bad varit så efterlängtat. Har man gått i stekande hetta i flera timmar med sanden dammande kring fötterna vill man inget annat än hoppa i vattnet. Hela kroppen var full av sand och det var himmelskt att äntligen få skölja av sig.

Vulkanen Asososca + sjö
Vulkanen Asososca + kratersjö
Lago Asososca
Lago Asososca

3 dagar i Miraflor, Nicaragua

3/1

Idag gick jag upp klockan halv fem för att ta en tidig buss till naturreservatet Miraflor och en by som heter La Labranza.
Jag ska tillbringa 3 nätter i 2 olika byar och jag har guide 2 av dagarna. Hela kalaset kostar drygt 800 kr inkl mat, hyfsat prisvärt alltså. Costa Rica är det land som är populärast för den här typen av aktiviteter men det är mycket dyrare så jag väljer att klättra upp på vulkaner och liknande här istället.

Utsikt La Labranza

Det är skönt att slippa regnperioden som har förföljt mig i över två månader. Här är torrt och de ställen jag varit på hittills har haft närmare 30 grader på dagen och kyligt på natten. Kyligt är iaf under 20 och jag har behövt både underställströja och en tjock tröja över… Det är lätt att vänja sig vid värmen.
På förmiddagen gick jag och Orlando, pappan i familjen (som agerade guide) en tur runt den här delen av reservatet. Upp på höjder och ner i dalar. Otroligt vackert och så lugnt och skönt. Jag njöt verkligen av att gå omkring och beundra vyerna. Efter lunchen skulle jag vila lite och gick inte upp förrän 1,5 timme senare. Jag har varit otroligt trött idag, det känns som jag inte har sovit bra på väldigt många veckor. Här är lugnt och skönt men dessvärre lär jag nog bli väckt av byns tuppar imorgon.

Bygatan La Labranza, Miraflor

Familjen har ekologiska odlingar och odlar i princip allt de äter själva. De har även höns för ägg och kor för att kunna göra ost av mjölken. Hela byn hjälps åt på den gård där det behövs. Ett riktigt föredöme vad gäller självhushållning! Efter middagen tog Orlando fram gitarren och spelade och sjöng några Nicaraguanska sånger tillsammans med yngsta sonen Juan. Det var riktigt mysigt!


Eftersom jag inte gjorde annat än dök, låg i hängmattan och drack öl under veckorna på Utila så ska jag vara betydligt mer aktiv här. Det känns skönt att röra på sig igen men jag har fått ont i ena hälsenan. Jag tänker ignorera det men får försöka ta det lite lugnt när jag är klar med Miraflor.

4/1

Det hade inte regnat här på 6 dagar, naturligtvis kom jag inte undan. Leriga och halkiga vägar bjöds det på idag. Det var dags att förflytta sig från den nedre, torra zonen i Miraflor till mellanzonen lite högre upp och byn El Sontule. Här är det lite kyligare och lite fuktigare. Familjerna här har det inte alls så primitivt som man varnat för. Det finns både elektriskt ljus och vanliga toalettstolar även om man här måste spola själv. Kaffet odlar de själva och det finns flera odlingar i byn, bland annat ett kvinnooperativ som de är väldigt stolta över.

På väg till utsikten El Sontule

Utsikt Miraflor
Vackra vyer överallt!

Maten är ensidig men riktigt god, den består av ris, bönor i någon form, ofta potatis och lite annat. Mer eller mindre samma sak morgon, lunch och middag. Jag bor hos ett äldre par här, Lucia och Roger, men eftersom det precis varit nyår så är 2 av deras (vuxna) barn här men de åker hem imorgon. Alla är verkligen supertrevliga och jag känner mig redan som en i familjen. Sonen är dessutom en fröjd för ögat vilket ju alltid är trevligt, haha.

Spisen i köket

Runt om i köket och matbordet springer katter och kycklingar om vartannat. Golvet där är jordstampat så det är väl inte så noga. Spisen brinner hela dagen och på kvällarna är det i köket man samlas för där är det varmt och skönt. Utomhus går det hästar, kor och höns överallt, både i hagarna men också betande vid vägen. Under en av promenaderna idag fick jag också se Nicaraguas nationalfågel Guardabarranco.

Bildresultat för national bird nicaragua

Det finns ett ställe i hela byn där man kan få internetmottagning på mobilen och det är utanför skolan. Det är den högsta punkten i hela byn så här sitter ibland folk med sina mobiler. De flesta går i skolan i 6 år, sedan går de över till något som de kallar secundario och det är bara på lördagar… Jag har även träffat flera som går eller har gått i universitet, det är ett tvång om du vill ha ett bra jobb och inte vara lantbrukare för 5 USD per dag. De är väldigt fascinerade över att jag inte gått på universitet men ändå haft ett bra jobb och kan resa under en lång period.
På kvällen var det visning av mina foton från resan. Lucias barnbarn (som också heter Lucia) blev väldigt intresserad av dykning efter att ha sett alla undervattensfoton. Hon sa att hon definitivt vill dyka någon gång, jag hoppas verkligen att hon får chansen.

Roger äter nacatamal
Roger äter nacatamal

5/1

Idag har jag hjälpt till en del på gården, provat att mjölka en ko för hand, gjort marmelad på hibiskus och burit en massa vattenhinkar från brunnen. De nyskördade kaffebönorna skulle sköljas och det gick åt väldigt många hinkar med vatten. Det finns inte heller rinnande vatten i köket och man tänker inte på hur mycket man gör av med när man bara vrider på en kran. Att duscha innebär kallt regnvatten i en tunna och ösa med en bunke. Det bästa är att göra det innan solen går ner så man inte blir alltför kall.

Sköljning av kaffebönor
Sköljning av kaffebönor

Lunchen idag innehöll någon del av gris, jag frågade inte vilken eftersom jag inte ville veta. Jag gissar på något i regionen lever/njurar men högst oklart.

Grisskinn på tork
Grisskinn på tork

Jackson mjölkar

Alla djur väntar på frukost
Frukostdags!

Nyår i Somoto, Nicaragua

Jag har spenderat 3 nätter i Somoto, min värd har jag knappt sett till då han är egenföretagare och jobbar väldigt mycket. Det visade sig att det fanns en annan väg ut som jag alltid kan ta dock kan det vara problem med att ta sig in igen… Det har hur som helst gått bra att vara här ytterligare ett par dagar.

Nyårsafton kom och gick utan något speciellt firande från min sida. Jag gick ut runt midnatt och tittade på fyrverkerier samt dockbrännande. Här är det tradition att göra stora dockor som fylls med smällare och när klockan slår 12 tänder man eld på dem. Detta för att bränna upp det dåliga från föregående år. Hela stan såg ut som ett krigsfält. Alla är galna i smällare och bomber här så det smattrade och lät natten igenom.

Nyårsdocka
Nyårsdocka

Brinnande docka

Brinnande docka på gata

Jag tillbringade nyårsdagen i Somoto Canyon, en plats som bara kändes till av lokalbefolkning ända tills 2004 då tjeckiska turister hittade hit. Vad jag inte tänkte på när jag bokade turen dagen innan var att hela stan skulle vara bakfull på nyårsdagen. Jag och guiden väntade utanför kontoret på att någon skulle komma och öppna då vi behövde en del utrustning därifrån. När det var fixat så hade han som körde oss försovit sig och han såg rätt risig ut när han väl dök upp.

Somoto Canyon

Jag tog den längsta turen där man går, simmar och hoppar ända från starten av kanjonen. Det resulterade i att jag och min guide var de enda som traskade omkring i 2 timmar tills vi stötte på dem som gjorde den kortare turen. Det var ett riktigt bra sätt att spendera dagen på! Vädret var kanon med både sol och lite moln, vattnet var 21 grader (vilket var lite väl kallt med tanke på hur mycket tid vi spenderade i det) och utsikten var fantastisk. Att simma fram med höga klippväggar som reste sig på båda sidorna om det klara, gröna vattnet var en underbar upplevelse.

Somoto Canyon

Junior bygger stentorn

Stentorn

Somoto Canyon

På kvällen visade det sig vara någon form av parad med hästar i staden. En massa män i cowboyhattar och boots (som för övrigt är väldigt poppis här) red fram genom gatorna, ackompanjerade av en truck med musik i högtalarna. Mitt bland hästarna sköt de rejäla smällare och en del blev naturligtvis väldigt stressade och skärrade men det verkade folk mest tycka var roligt…

Steppande häst

Dags för nya destinationer

Igår morse tog jag färjan till fastlandet. Det var dags att lämna Utila. Lite konstigt men samtidigt spännande och skönt. Jag har så mycket minnen därifrån. Sista dagen hyrde jag och Lily en fyrhjuling och åkte runt ön. Det blev en promenad upp till Pumpkin Hill, leriga skor och fötter samt ett bad i en grotta. En riktigt rolig dag! Det som förtog det hela en del var dock att fyrhjulingen inte gick att starta – 2 gånger! Vi var båda gångerna på väg att traska mot byn men lyckades få hjälp av lokala förmågor som på något mystiskt sätt fick igång den igen. Vägarna var så leriga att på ett ställe tog inte ens 4-hjulingen sig fram utan Lily fick gå ut och putta, haha.

Lerig väg

Utsikt från Pumpkin Hill
Utsikt från Pumpkin Hill

Leriga fötter

Snorkling i grotta

Grotta
Bussresan till Choluteca från La Ceiba var intressant. Det tog mer än 3 timmar längre än vad de sa från början. Det var mycket trafik och ett par vägarbeten som saktade ned det hela. Jag skulle bo hos en kille via Couchsurfing men när vi väl var framme svarade han inte i telefon. Jag fick hjälp av busschauffören att hitta ett ställe att bo på vilket gjorde att resan tog ännu längre tid för de stackare som skulle vidare mot León.
Morgonen därpå blev jag tvungen att ta en taxi till en bankomat eftersom jag spenderat 500 limps mer än jag hade tänkt på boende. Det tog en bra stund innan bussen äntligen lämnade och resan från Choluteca till Somoto tog ungefär 6 timmar på 3 olika bussar. Här hade jag mer tur med Couchsurfare. Juacar kom och hämtade mig i parque central och tog med mig till hans lilla boende. Det som är konstigt här dock är att det finns en grind med hänglås ut mot gatan som han bara har en nyckel till. Han har inte varit här speciellt mycket och om den är låst så tar jag mig inte ut. Det är fler personer som använder grinden så även om vi inte låser den så finns det andra som gör det. Det är nu morgon, klockan är 9:20 och jag har inte kunnat gå ut och äta frukost. Han åkte iväg och sov någon annanstans medan jag fick låna sängen. Han har sagt att jag kan stanna hur länge jag vill men jag måste nog hitta ett annat boende.

Bussresa i Centralamerika

Att åka lokal buss här är alltid ett äventyr. Jag ska försöka beskriva hur en typisk bussresa kan se ut. Kan även appliceras på andra delar av världen…

Det börjar med att du kommer till bussterminalen, det finns skyltar var bussarna till de olika destinationerna stannar men de kan du ofta ignorera. Det är ett kaos och virrvarr med bussar och människor överallt. Fråga några stycken så hamnar du förhoppningsvis rätt till slut. När bussen väl kommer ser de till att snabbt få in dig, sedan går personalen och äter frukost, raggar passagerare eller pratar med kompisar. Under den här tiden fylls bussen av säljare som har allt ifrån tandkräm och strumpor till mat och juice i påse. Det här är ett bra tillfälle att köpa färdkost om du inte redan gjort det. Efter kanske en timme är det dags att åka. I sista stund kliver en man med höns i en pappkartong på. Han placerar den i racket ovanför dig och eftersom det är lufthål i botten regnar det fjädrar och hönsmat så fort de rör på sig.

Sätena är garanterat av plastliknande material, försök hitta ett som är helt. AC finns naturligtvis inte men alla fönster är öppna så det blåser rätt bra. Trots vinden är det varmt och ryggen klibbar fast mot sätet.
Efter några minuter börjar det bli rotation på passagerarna, folk ska av och på. Ibland så ofta som var 50:e meter. Räkna med att resan tar minst en timme extra mot vad man sagt, ju längre resa, desto fler timmar får du plussa på. Säger de 2 timmar tar det garanterat 3, säger de 5 kan du räkna med 7. Det är ingen idé att ha bråttom här, det är bara att luta sig bakåt och njuta av de vackra vyerna!