Salar de Uyuni – salt, sand och sjöar

Bolivias populäraste attraktion är garanterat Salar de Uyuni, världens största saltöken. Det vanligaste är att ta en 3-dagars jeeptur genom hela området, vilket även jag gjorde. Man tillbringar många timmar sittandes i jeep. Med jämna mellanrum stannar man på ett fint ställe för att ta foton. Det är egentligen det hela turen handlar om, att se olika naturfenomen och fota en massa…

Tåggravplats

”Tågkyrkogård” och vilda djur, sjöar i olika färger och vulkaner, allt hittar du här. Bergen här är väldigt mineralrika, därav de olika färgerna både på bergen och sjöarna. En sjö är till och med knallrosa och som grädde på moset är den helt full med rosa flamingos.

Strutssläkting
Strutssläkting
Lamor
Lamor
Soluppgång, varma källor
Soluppgång, varma källor
Geyser
Geyser
Laguna Colorada
Laguna Colorada
Lunch
Lunch
Viscacha
Viscacha

Sand och snö

Räv
Räv

Delvis rosa sjö

Jeep

Saltöken

Det ser ut som snö, men det är salt. Många av hotellen i det här området är helt byggda av salt.

Salthotell
Salthotell

Flaggor

Dakarstaty av salt

 

En liten sidotripp till Argentina…

Om man upptäcker att man befinner sig 2 timmar ifrån en gräns till ett annat land, då måste man besöka det landet. Det är sedan gammalt.

På ridtur i Tupiza
På ridtur i Tupiza

Argentina var inte alls inplanerat för den här resan men jag råkade vara i närheten och insåg att chansen att kunna inhandla bra och billigt vin inte kunde ignoreras. När jag åker till Sydamerika nästa gång för att besöka resterande länder kommer jag inte att åka till norra Argentina så det här var min chans. Tanken är att spendera några dagar här för att sedan åka tillbaka norrut till Bolivia. Jag får erkänna att jag blivit lite frestad att istället ta mig till Buenos Aires men jag ska försöka motstå den impulsen. Det är rätt skönt att befinna sig i ett ”modernt” land igen, men det kostar. Priserna här är i klass med Europa, billigare än Sverige men det säger inte så mycket.

Röda berg i Humahuanca
Röda berg i Humahuanca

Berg Humahuanca

Just nu befinner jag mig i Salta och jag måste säga att temperaturen här är bara den en anledning att inte åka norrut igen. Jag är verkligen trött på att frysa så fort solen har gått ner. Det har varit vinter i Sydamerika men det går mot vår. Jag har ofta sovit med 3 filtar och 4 lager på överkroppen. När jag kom till Humahuaca i Argentina fanns det plötsligt värme på rummet. Värme!!! Denna obeskrivliga lyx som nästan fick mig att gråta av lycka när jag upptäckte den (helt ärligt, det blev fuktigt i ögonvrån och jag bara stod och log). Återigen, något som vi tar för givet där hemma är något väldigt sällsynt i de flesta länder här. Detta trots att det kan bli -20 grader. Inte ens en kamin har de.

Vandring i Cañon del Colca

Cañon del Colca

Cañon del Colca är världens näst djupaste kanjon. I alla fall vad man känner till. Den finns utanför Arequipa i Peru och börjar bli mer och mer populär för backpackande gringos. På grund av att de flesta tar en guidad tur från Arequipa och alla går samma runda så bestämde jag mig för att åka dit på egen hand och vandra utan guide. På det viset slapp jag i princip alla turister och kunde gå i en än vackrare del av Colca. Stora delar av tiden delade jag stigen med lokalbefolkningen och deras åsnor och såg inte till en enda turist.

Mirador Cañon del Colca

Utsiktsplats där jag satt helt själv och tittade på två kondorer som flög runt. Det är världens största fågel och det är väldigt häftigt att få se dem i deras naturliga miljö och inte i en bur.

Hot springs i Colca
Hot springs i Colca

Första natten tillbringades på ett ställe som hade naturliga varma bad (hot springs) vilket var skönt efter några timmars promenad. Colca är mer än dubbelt så djup som Grand Canyon och vyerna var verkligen spektakulära. När det kommer till fantastisk natur så har Peru kammat hem förstapriset hittills. Hade folket varit lite mer som colombianerna så hade det varit helt perfekt.

Hostel i Sangalle
Hostel i Sangalle, Colca